Dermatoscopi och diagnostik av hudtumörer

Dermatoscopi och diagnostik av hudtumörer

Kort beskrivning av metoden.

Dermatoskopi är en metod för undersökning av hudförändringar, som t ex hudtumörer eller inflammatoriska hudsjukdomer. För undersökningen används en handhållen enhet som är känd som ett dermatoskop (Bild.1) eller reflekterat ljusmikroskop, vilket i huvudsak består av en ljuskälla, ett förstoringsoptisk system och en kontaktskiva för placering på huden (Bild.2).

Bild.1. Heine Delta®-20-Plus Dermatoskop

Bild.2. Kontaktskivan

Indikationer.

Metoden möjliggör en mer detaljerad analys av hudskador av vilken typ som helst av den ungefär 10-faldiga förstoringen och möjligheterna att utvärdera medelst immersions. Det är därför som vissa författare kallar denna metod “vital histology”. Dermatoskopi är ett av de huvudsakliga metoden för bedömning av pigmenterade hudförändringar, men även vid diagnos av icke-pigmenterade hudtumörer blir dermatoskopi allt viktigare.

I klinisk praxis finns det också andra användningar för dermatoskopi. Exempel på detta är scabies diagnostik eller diagnos av andra “främmande kroppar” i huden, såsom bitar av fästingar samt fragmenten av sytrådar efter kirurgiska operationer. Vid inflammatoriska hudsjukdomar som psoriasis eller lichen planus kan dermatoskopi ge ytterligare diagnostisk information.

Detta är av särskild betydelse vid diagnosen malignt melanom. Å ena sidan kan dermatoskopi ge ytterligare information för makroskopiskt misstänkta lesioner, och å andra sidan kan dermatoskopiska melanomkriterier vara närvarande i makroskopiskt inkonsekventa former av malignt melanom. Dermatoskopi kan sålunda bidra till att undvika onödiga excisioner och ger också möjlighet att upptäcka melanom tidigare än möjligt med blotta ögat.

 Utvärderingssystem för pigmenterade eller melanocytiska hudtumörer.

I klinisk praxis är den vanligaste indikationen för användningen av dermatoskopi differentieringen av ett malignt melanom från andra pigmenterade förändringar i huden, i synnerhet skillnaden mellan ett malignt melanom från en melanocytisk nevus. För att styra beslutet om huruvida en pigmenterad hudskada ska klassificeras som godartad eller misstänkt eller malign har olika dermatoskopiska bedömningssystem utvecklats.
Ett av dem är:
ABCD-regeln för dermatoskopi enligt Stolz et al.
Baserat på den kliniska ABCD-regeln för makroskopisk bedömning av hudtumörernas värdighet beaktas följande kriterierna:
A – asymmetri
B – begränsning
C – färg (color)
D – diameter (> 5 mm)

Vid dermatoskopisk bedömning av pigmenterade hudtumörer är melaninpigmentet av särskilt intresse. Beroende på koncentrationen, beroende på vilken hudlagret pigmentet och är beroende på tjockleken av epidermis, visas pigmentet i en annan färg. Från färgen och arrangemanget av pigmentet i dermatoskopisk bild kan dra slutsatser om värdigheten hos en hudförändring.

Bild.3. Melanom

Den praktiska tillämpningen av en dermatoskopisk undersökning innebär att man placerar handmikroskopet på hudområdet som ska undersökas och tittar genom okularet. Vid användning av ett “klassiskt” dermatoskop bör hudområdet som skall undersökas fuktas innan.

Bild.4. Bild av en hudförändring med immersionstekniken undersökning

Bild.5. Bild av en hudförändring med polarisationstekniken undersökning